alla dessa känslor under en hel helg

i lördags var det exakt 2 år sedan min morfar lämnade oss då han gick bort i cancer. FUCK CANCER!
jag vet djupt in i mitt hjärta att du mår bättre där du är nu, men tankarna att veta att du inte finns hos oss och lär inte finnas när Althea kommer skär i mitt hjärta. jag önskar att du var här och att Althea skulle få träffa dig morfar, hon hade älskat dig lika mycket som jag/vi gör! ♥ jag & Adnan var hos dig i lördags kväll och lämnade ett gravljus med text, det var mörkt men lyckades få denna bild. jag saknar, tänker och älskar dig morfar, glöm aldrig bort det! ♥
 
 
Dessutom hade min man lurat iväg mig på någon överrasking och jag hade inte en jävla aning vad vi skulle göra,
självklart uppskattade jag denna överraskning men var så spänd på att inte veta vart vi skulle. aldrig har han lyckats genom åren att hålla något hemligt men tji fick jag på de, haha! ♥
 
vi satte oss i bilen vid tolv tiden och när vi väl satt oss i bilen så fanns en ögonbindel och min första reaktion var: "SKA JAG HA DEN PÅ MIG?" Adnan svarade då självklart "ja och att annars vet jag vart vi skulle och då är det ingen överraskning." Fyi för er som inte vet är jag åksjuk när jag åker bil och det var inte så roligt att sitta i nästan 30 minuter med ögonbindel och han körde på gupp, i rondeller etc. dock skrattar jag åt det idag men just då var det inte så roligt, haha!
 
dem första minuterna visste jag vart vi var då jag satt och orienterade mig men ju mer illa jag mådde så sket jag i det till sist (HAHA), när vi väl var framme så fick jag sätta mig i bagaget utrymmet och sedan fick jag ett stort paket i händerna. sedan så sa han att vi skulle gå och ja ögonbindeln fick jag fortfarande ha på mig så Adnan fick jag hålla i armen för jag inte skulle trilla = ingen balans efter bilfärden.

när vi väl var framme så snubblade jag på en tröskel INNAN Adnan hant säga "ja här är en tröskel" så tur han höllt i mig annars hade jag stupat framåt (HAHAHA). när jag väl kom innanför trösklen så blev jag helt blöt på magen och skrek till eftersom det var jag inte iheller bered på, då säger Adnan att jag fick ta av ögonbindeln och då .... möts jag av min systerdotter med en vattenpistol (hon var den skyldige som sköt på magen) och hela vår familj/släkt med våra vänner, då dem hade fixat en Baby Shower för mig då Adnan var också inblandad i den.

jag var i chock och grät av lycka, vilken känsla och så mycket känslor och tacksamhet jag hade.
Paulina, Amanda och Jonas hade varit festfixarna och där var såååååå fint ♥♥
jag kan inte med ord tacka er tillräckligt, min fina man Adnan och alla som var där,
tack för alla som var inblandade, allas engagemang, alla gåvor och presenter. TUSEN TACK! ♥♥
- dock fattades vi lita folk men dom vet man att man snart får träffa igen så :)